Budget 2016–2017/Budget för 2016–2017 med plan för 2018–2019/Budgeten i sammandrag


Budgeten i sammandrag

Budgeterat resultat

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen budgeterar ett resultat i balans för 2016 och 2017. Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren 2018–2019. Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas. 

Förändringar av nämndernas ramar 

I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över nettot av förändringarna av ramarna för de olika nämnderna. I beloppen ingår justeringar för demografiska förändringar.

Reserver för osäkra faktorer samt specifika ändamål

I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. För att uppnå en ekonomi i balans på alla nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser. Budgetreserven behöver anpassas till osäkerhetsfaktorerna i respektive verksamhet. En reserv ökar förutsättningarna för att kunna hantera oförutsägbara händelser vilket är särskilt angeläget i rådande ekonomiska läge.

I resultatet ingår reserver för osäkra faktorer i form av resursmedel med 64 mnkr 2016 och 60 mnkr för 2017 samt reserv för demografi, lön och pris med 121 mnkr för 2016 och 354 mnkr för 2017.

Under eget kapital finns markeringar om cirka 800 mnkr som är reserverade för särskilda ändamål. Av dessa markeringar består 150 mnkr av en resultatutjämningsreserv som kan användas för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resterande medel är ”öronmärkta” för specifika ändamål.

Resursmedel

I budgeten finns resursmedel som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Kommunstyrelsens resursmedel utgör en budgeterad reserv för olika specificerade ändamål enligt tabellen nedan.

I resursmedel ingår även ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för 2016 är utrymmet 10 mnkr och för 2017 är det 6 mnkr. 

Specifikation över resursmedel 

Central reserv för demografi, pris och lön

Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. De redovisade budgetramarna för nämnderna är angivna i 2016 års pris- och löneläge med 0 procent uppräkning för pris samt 2 procent för lön från och med 1 april. Resterande löne- och prisuppräkningar enligt SKL:s prognos budgeteras i den centrala reserven. När 2016 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen, samt för riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret.

I budgeten ingår reserv för förändringar avseende demografi, pris och lön med 121 mnkr för 2016, 354 mnkr för 2017, 601 mnkr för 2018 och 853 mnkr för 2019.

En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2015 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för diografiska förändringar jämfört med prognosen.

Resursfördelning demografi

Den demografiska resursfördelningen syftar till att förbättra nämnders planeringsförutsättningar genom att fördela ekonomiska resurser på basis av demografisk struktur och dess förändringar. Det innebär att berörda nämnder kan förutsäga vilka ekonomiska resurser som finns även vid förändringar av antal barn/ungdomar/elever/äldre. Demografin orsakar därmed inte budgetmässiga över- eller underskott. En nämnd kan för ett specifikt år få såväl ökade som minskade resurser då demografin ständigt förändras.

När budgeten fastställs fördelas en del av resurserna med kommunens demografiska resursfördelning som grund. Därutöver budgeteras en central reserv under kommunstyrelsen för att hantera förändringar under året.

De fördelningsnycklar, beloppsnivåer och beräkningar som ingår i Linköpings kommuns resursfördelning för demografi är kvalitetsneutrala, rättvisande, objektiva och transparenta.

De verksamheter som omfattas av demografisk resursfördelning är förskola, fritids, grundskola, gymnasieskola, samt äldreomsorgen hemtjänst och särskilt boende. För dessa verksamheter är populationen för respektive ”ersättningsgrupp” så stor att enhetliga ersättningsschabloner med enkelhet kan användas. Dessutom har efterfrågan/behov av verksamhet ett starkt och tydligt samband med åldersdemografin. Dessa verksamhetsområden finns i nuläget inom barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och äldrenämnden.

Finansnetto

Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål för de långsiktiga placeringarna till lägst 200 mnkr. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr per år inklusive reavinster. Intäkter från kommunens borgensåtagande avseende Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr. Utdelningen från Linköpings Stadshus AB budgeteras till 21 mnkr för 2016 och resterande 13 mnkr flyttas till 2017 och framåt. Därmed förbättras de kommande årens ekonomiska förutsättningar. För 2017 budgeteras utdelningen till 30 mnkr samt ytterligare 51 mnkr som avser uppskjuten utdelning från tidigare år. Utdelning från Linköpings Stadshus AB i sin tur kommer att erhålla motsvarande koncernbidrag från AB Stångåstaden budgeteras med 55 mnkr per år, se nedan.

För pensionsmedelsplaceringarna budgeteras avkastning och reavinster med sammanlagt 31 mnkr för 2016, 32 mnkr för 2017, 35 mnkr för 2018 och 43 mnkr för 2019.

Bostadspolitiska medel/värdeöverföring från AB Stångåstaden

För 2016 och framåt budgeteras 55 mnkr som utdelning från Linköpings Stadshus AB. Linköpings Stadshus kommer i sin tur att erhålla motsvarande koncernbidrag från AB Stångåstaden. Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag kan en värdeöverföring göras från ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag till ägaren under vissa givna förutsättningar. Utdelningen redovisas som en finansiell intäkt och ingår i det budgeterade finansnettot.

Linköpings kommun kommer i enlighet med lagen att använda utdelningen till åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Nedanstående tabell redovisar planerade projekt 2016–2017 med plan för 2018–2019.

Investeringar

Kommunens långsiktiga utrymme i driftbudgeten styr nivån på investeringarna och lokalförhyrningarna.

Under 2015 har en plan tagits fram för de kommande 10 åren avseende investeringar och lokalförhyrningar med tillhörande driftskostnader. Syftet är att förbättra planering, prioritering och samordning med nämndernas lokalförsörjningsplaner på kort och lång sikt samt att i övrigt bedriva ett långsiktigt budgetarbete.

Föreslagen investeringsram för åren 2016 och 2017 är 431 mnkr respektive 293 mnkr. För år 2016 ingår en finansiell investering om 100 mnkr i form av aktiekapital i bolag inom förnyelsebar energi. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 150 mnkr för 2016 och 155 mnkr för 2017.

Nämnder och styrelser har ibland behov av utökade investeringsramar under budgetåret.

Kommunstyrelsen får därför en extra investeringsram på 15 mnkr som kan användas för att bevilja sådana utökade investeringsramar till nämnder och styrelser.

Normalt ska nämnder och styrelser kunna inrymma utökade driftkostnader i form av räntor, avskrivningar och driftkostnader inom sin driftbudget för dessa investeringar.

I undantagsfall kan kommunstyrelsen bevilja medel för att täcka utökade driftkostnader från sina resursmedel, men då påverkas även utrymmet i kommande års budgetar, varför detta bör tillämpas med stor restriktivitet.

Exempel på investeringar år 2016–2017:

  • En särskild satsning görs för att säkerställa funktionen på våra kajer längs stångåstråket – cirka 40 mnkr. 
  • Utbyggnad och färdigställande av allmän plats i Vallastaden pågår fram till samhällsbyggnadsexpo:t 2017. Här byggs gator, torg, parker och en lekpark. Bruttoinvesteringen för perioden är på cirka 80 mnkr, och nettoinvesteringen är 4,5 mnkr.
  • Utbyggnad och färdigställande av gator, platser och grönområden för bostadsutbyggnad kommer pågå under hela perioden, bland annat för Övre Vasastaden, Södra Ekkällan, Norrberga (Sturefors), Harvestad, Ullstämma, Manstorp (Linghem), Adamstorp (Ljungsbro), Videgatan, kv. Episteln och kv. Eddan. Bruttoinvesteringarna exkl. Vallastaden beräknas uppgå till cirka 400 mnkr. Nettoinvesteringarna för kommunen beräknas till cirka 60 mnkr.
  • Nya cykelvägar byggs bland annat längs Gunnarstorpsvägen i Ljungsbro, längs Stångån förbi Emmalund och Ådala, till Smedstad ridcenter, längs Östgötagatan, pendelcykelstråk samt reserveras medel för ännu ej specificerade gång- och cykelvägar – cirka 80 mnkr.
  • Ombyggnad av befintliga bussgator och busshållplatser samt byggande av nya busshållplatser – cirka 22 mnkr.

Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas investeringarna för 2016 och 2017 att kunna finansieras utan lån.

Kommunen styr i första hand driftbudgeten och grundregeln är att nämnderna ska klara att finansiera ränta, avskrivning och driftkostnader för de investeringar som genomförs inom nämndens ram för driftbudgeten. 

Exploatering för bostäder och verksamheter

Exploateringsverksamheten har hittills inte haft några budgeterade kostnader eller intäkter. Enligt tidigare rutin redovisades kostnader och intäkter för ett exploateringsområde först när hela området var färdigställt, vilket innebar att det kunde ta lång tid innan resultatet redovisades.

Enligt den rutin som kommunstyrelsen beslutade om i december 2013 ska intäkter avräknas mot kalkylerade kostnader så snart en tomt avyttrats. Det innebär att kostnader och intäkter redovisas fortlöpande.

För budgetperioden 2016–2019 kommer en särskild beredning att ta ställning till de exploateringsprojekt som ska genomföras under planperioden. Avvikelser från planen som medför kostnadsökningar som är större än tio procent av den beräknade totalkostnaden för ett projekt ska redovisas för kommunstyrelsen med förslag till åtgärder.

Exploateringsverksamheten kommer därför att budgeteras för första gången i 2016 års budget och beräknas då ge ett samlat överskott på 20 mnkr.

Resultatet för exploateringsverksamheten varierar mellan åren då det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp. I budgeten ingår ett årligt nettoresultat för exploateringsverksamheten med 20 mnkr. Eftersom resultaten varierar mellan de olika exploateringsområdena avslutas de mot exploateringsverksamhetens egna kapital så att överskottsområden kan bidra till att finansiera underskottsområden. Exploateringsverksamhetens egna kapital uppgick i bokslut 2014 till 365 mnkr.

Utfallet netto för exploateringsprojektens likviditetspåverkan bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna för likviditetspåverkan visar ett inkomstöverskott om totalt 55 mnkr för budgetperioden 2016–2019.

Pensioner

Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning i kommunens balansräkning.

Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 197 mnkr i 2015 års bokslut till 3 000 mnkr vid utgången av år 2019.

Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2015 till 1 672 mnkr. Det motsvarar 100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 42 procent av pensionsskulden som är intjänad före 1998.