Budget 2016–2017/Budget för 2016–2017 med plan för 2018–2019/Skatt och finansiering/Finansiella kostnader och intäkter

Finansiella kostnader och intäkter
– verksamhetsbeskrivning

Inledning

Finansfunktionen inom ekonomi och finans/kommunledningskontoret ansvarar för upplånings- och placeringsverksamheten. Finansfunktionen anlitar extern kapitalförvaltningsexpertis för stöd i taktiska och strategiska kapitalförvaltningsfrågor och har daglig kontakt med finansanalytiker och värdepappershandlare på samtliga stora affärsbanker som är verksamma i Sverige. Som ett ytterligare stöd till kommunens placeringsverksamhet har kommunen inrättat ett rådgivande, icke beslutande, finansråd. Finansrådet har ingen operativ uppgift utan fungerar som stöd vid förberedelser för strategiska placeringsbeslut, t ex placeringsriktlinjer. Därutöver anlitar kommunen konsulter för granskning av finansverksamhetens processer och arbetssätt, senast 2014.

Avveckling av värdepappersaffärer, förvaring av värdepapper samt daglig värdering av värdepapper utförs av Nordea. Värdering och förvaring av aktiefonder sker hos respektive fondförvaltare i enlighet med marknadspraxis.

Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinansiering

Från och med årsskiftet 2014/2015 har kommunen inga förmedlade lån till koncernbolagen.

Kommunen har av Nordea upphandlat ett koncernvalutakonto vilket möjliggör för kommunens bolag att placera likviditetsöverskott på bankkonto inom ramen för kommunens konto hos Nordea. Kommunen betalar samma ränta till bolagen som kommunen erhåller från Nordea och då ingen låneförmedling existerar blir nettot av koncernfinans 0 kr. 

Räntekostnader kommunens lån

Kommunen har inga lån och planerar för närvarande inte att låna under budgetåret 2016.

Låneram

Enligt kommunens mål för ekonomin ska kommunen endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en låneram för kommunens lån till investeringar. Kommunen har haft god likviditet och har inte behövt låna de senaste åren. Inga lån planeras och kostnaderna för lån budgeteras därför till 0 kr 2016 och 2017.

Ränteintäkter från övriga utlämnade lån och från bankkontolikviditet

Kommunen har även en mindre portfölj kallad övrig utlåning som främst avser utlåning till Östgötateatern. Intäkter från denna utlåning tillsammans med ränteintäkter från banktillgodohavanden beräknas understiga, 200 tkr 2016 och 1 mnkr för 2017. Ingen nyutlåning är planerad för 2016 och 2017 men förväntningar om höjningar av Riksbankens reporänta i slutet av 2016 utgör grund för högre intäkter på likviditet från 2017 och framåt. 

Räntekostnader och ränteintäkter för swap-avtal 

Kommunen har tidigare lånat upp kapital för vidareförmedling till koncernbolagen. I samband med dessa förmedlade lån har kommunen dessutom ingått swap-avtal som förmedlats till koncernbolagen. Då koncernbolagen inte längre efterfrågar förmedlade lån så budgeteras följaktligen inga intäkter och kostnader för förmedlade ränteswappar. Kommunen har två swap-avtal i den långsiktigt placerade portföljen, dessa har tagits upp i syfte att låsa in en marginal i utlåning till Mjölby Svartådalen Energi. Kostnaden för dessa två ränteswappar ingår i budgeterad avkastning från långsiktiga placeringar.

Ränteintäkter likviditetsportfölj 

Kommunen har sedan tidigare en särskild placering i obligationer i syfte att täcka samhällsbyggnadsnämndens minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering. Kommunstyrelsen beslutade i september 2014 att även använda den portföljen som en överlikviditetsportfölj där avkastning från övriga placeringsportföljer och från bankkonto tillfälligt kan placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet i avvaktan på att tas i bruk i kommunens verksamhet. På grund av det extremt låga ränteläget som råder förnärvarande uppskattas ränteintäkterna från portföljen understiga 1 mnkr 2016.

Långsiktig placering

Bakgrund

I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån.

Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB från och med år 2009.

För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen ska placeras långsiktigt på kapitalmarknaden.

Placeringspolicy och förvaltningen

Kommunstyrelsen har i septiber 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive den långsiktiga placeringsportföljen. Utöver finansreglerna har kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad normalportfölj, för den långsiktiga placeringen. Syftet med jämförelseportföljen är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, så kallad benchmark och med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för de långsiktigt placerade tillgångarna.

Förväntad avkastning 

Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål till lägst 200 mnkr. Portföljen anpassades för att långsiktigt leverera avkastningsmålet. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande och negativa marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2016 och 2017 har avkastningen från värdepappersplaceringar prognostiserats till ca 150 mnkr. Budgeterad avkastning består av ränteintäkter på obligationsinvesteringar, returprovisioner och utdelningar men också prognostiserade vinster om ca 77 mnkr 2016 och 53 mnkr 2017. Per 30:e september 2015 är portföljens övervärde (skillnad mellan anskaffningsvärde och bokfört värde) 336 mnkr.

För 2017, 2018 och 2019 förväntas totalavkastning var relativt oförändrad jämfört med 2015 men fördelningen från olika inkomstkällor förväntas förändras över tid.

Hösten 2014 beslutade kommunstyrelsen att jämförelseportfölj och fördelning på olika tillgångsslag skall tas upp till beslut minst en gång per mandatperiod. Det är möjligt att nya risklimiter och avkastningsmål förändrar prognosen för den avkastningen på den långsiktiga placeringsportföljen.

Borgensavgifter och utdelning från Linköpings Stadshus AB

Intäkter från kommunens borgensåtagande avseende Linköpings Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2016 och 2017. 

Utdelning från stadshus har budgeterats till 21 mnkr 2016 och till 81 mnkr för 2017, varav 51 mnkr avser uttag av tidigare uppskjuten utdelning.

Överenskommelse med Stadshus AB om reducering av utdelning p g a att Linköpings Stadshus betalar ersättning till Linköping City Airport.

Övriga intäkter under Långsiktiga placeringar

Bosociala medel från Stångåstaden AB budgeteras till 55 mnkr per år från och med 2016.

Pensionsmedelsplaceringar

Bakgrund

Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen benämns pensionsmedelsplaceringar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som förutses 2008 – ca 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som intjänats före år 1998, PA-KL.

Jämförelseportfölj och förvaltningen

Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive pensionsmedelsplaceringarna. Utöver finansreglerna har kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad normalportfölj, för placering av pensionsmedel. Jämförelseportföljens syfte är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, så kallad benchmark, med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pensionsmedelsplaceringarna.

Förväntad avkastning 

Intäkterna för 2016 förväntas uppgå till ca 31 mnkr och till 32 mnkr 2017. Intäkterna består av ränteintäkter utdelningar från fonder, returprovisioner samt vinster. 

Resultatet, inklusive vinster, för 2016 och 2017 förväntas motsvara det årliga uttagsbehovet för pensionsutfästelser.

Finansiella kostnader och intäkter