Budget 2016–2017/Budget för 2016–2017 med plan för 2018–2019/Skatt och finansiering/Kommunalskatt, statsbidrag och utjämning

Kommunalskatt, statsbidrag och utjämning

– verksamhetsbeskrivning

Kommunalskatteintäkter

Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebitering som kommunfullmäktige fastställer. Därutöver finns en inkomstutjämning, se nedan.

Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 430 mnkr för 2016 och 7 704 mnkr för 2017.

Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2016-2017 med plan för 2018-2019 bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 8 oktober 2015.

SKL:s skatteunderlagsprognos, procentuell förändring

Källa: SKL

För beräkning av kommunalskatteintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare 1 november året före. Befolkningsprognosen från mars utgör underlag till beräkningarna av skatteintäkterna i budgeten. Då beräknades antal invånare den 1 november 2015 till 153 274 vilket innebär en ökning med 1 572 invånare jämfört med den 1 november 2014. 

Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft.

I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala 278 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen vilket motsvarar cirka 85 öre i utdebitering. 

För 2016 föreslås skattesatsen till oförändrat 20,20 procent. 

Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket uppgår för 2015 till 31,99 procent (vägt genomsnitt). Linköping har 30,90 i skattesats år 2015. För kommuner ligger det vägda genomsnittet för skattesatsen på 20,70 procent och för landsting på 11,29 procent. 

Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,49 i genomsnitt för 2015. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner.

Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2016 kan ske först i slutet av 2017 när taxeringen av 2016 års inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker utbetalning av kommunalskatteintäkter enligt av regeringen fastställt belopp. SKL redovisar prognoser under 2016 samt 2017 och den slutliga justeringen utifrån utfallet görs först i januari 2018.

Kommunalekonomisk utjämning

Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner att bedriva sin verksamhet.

Inkomstutjämning

Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft.

Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Skattekraften definieras som skatteunderlaget utslaget på samtliga invånare i kommunen eller riket. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Statsbidragen ökar i princip i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. När inkomstutjämningsbidraget beräknas används så kallade länsvisa skattesatser vilket är medelskattesatsen 2003 justerat med skatteväxlingar med landstinget som har skett från och med 1991. Skillnaderna i de länsvisa skattesatserna speglar på så sätt inte vilken skattesats kommunen valt. Kompensationsgraden är 95 procent.

De kommuner som har en skattekraft över 115 procent av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet, som används för att delfinansiera garantin. 

Linköpings kommun har en skattekraft på 98,7 procent för 2015. För 2016 beräknas Linköping få ett bidrag med 957 mnkr vilket motsvarar 6 241 kr/invånare.

Regleringsbidrag/avgift 

Garantinivån ska ligga fast på 115 procent oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte. Regleringsbidrag respektive regleringsavgift föreslås för att ”finansiera” statens kostnader att upprätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare.

Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner.

För 2016 beräknas Linköpings kommun att betala regleringsavgift med 4 mnkr vilket motsvarar 29 kr/invånare. 

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, till exempel skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Faktorerna som utjämningen grundar sig på ska om möjligt vara opåverkbara.

I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala 278 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen vilket motsvarar cirka 85 öre i utdebitering. 

Kommunal fastighetsavgift

År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna för småhus, småhus på lantbruk respektive flerbostadshus sker olika år. År 2016 ska en taxering av flerbostadshus göras. Taxeringsvärdena bestäms utifrån prisnivån två år före taxeringsåret. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. 

Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till 12 060 mnkr. Dessa fördelades lika mellan kommunerna, 1 314,52 kronor per invånare i kommunen den 1 november 2007. Intäkten ”neutraliserades” av att anslaget ”Kommunalekonomisk utjämning” minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen 2008 hade således ingen betydelse för kommunens intäkt detta år.

Det är intäktsförändringen från fastighetsavgiften jämfört med basåret 2008 som ska tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan det är endast förändringen som läggs till beloppet från 2008. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen.

Prognosen bygger på ett antagande om att inkomstbasbeloppet 2016 blir 59 400 kronor, motsvarande en ökning på 1 300 kronor från 2015. För år 2016 innebär detta att gränsen för fastighetsavgiften för ett småhus uppgår till 7 425 kronor (7 262 år 2015). Detta belopp motsvarar ett taxeringsvärde på 990 tkr. Detta innebär att det för taxeringsvärden mindre än eller lika med 990 tkr betalas fastighetsavgift med 0,75 procent av taxeringsvärdet. För taxeringsvärden högre än 990 tkr betalas fastighetsavgift med 7 425 kronor. För flerbostadshusen ger samma beräkning 1 270 kronor per lägenhet 2016 jämfört med 1 243 kronor 2015. Fastighetsavgift betalas enligt detta belopp per lägenhet alternativt 0,3 procent av taxeringsvärdet.

För 2016 prognostiseras den kommunala fastighetsavgiften för Linköping till 235 mnkr vilket motsvarar 1 534 kr/invånare. För kommande år har fastighetsavgiften räknats upp med inkomstbasbeloppets beräknade årliga förändring vilket beräknas ge 2,0 mnkr i höjda avgiftsintäkter per år.

Kommunalskatt, utjämning och statsbidrag