Budget 2016–2017/Budgetskrivelser, kommentarer och filmer/Sammanhållen stad/Statistik, sammanhållen stad

Statistik, sammanhållen stad

Den långsiktiga trenden för Linköping är att flyttningen från andra länder till kommunen har ökat efter sekelskiftet. Efter en tillfälligt topp åren närmast före och efter 2009 – vilken främst berodde på en ökad inflyttning av utbytesstudenter till universitetet – har inflyttningen på nytt ökat något under de senaste åren. Den ökade inflyttningen från andra länder har också fört med sig att utflyttningen till andra länder har ökat en del under de senaste åren. Dock inte alls lika mycket som inflyttningen har ökat. Under de senaste åren har nettoflyttningen mot andra länder uppgått till ungefär 870 personer. Under slutet av 2015 kommer sannolikt en stor teknisk utflyttning till andra länder att ske från Linköping. Skatteverket planerar att göra en kvalitetskontroll av befolkningsregistret i kommunen. Uppskattningsvis kommer då 500–550 personer som fortfarande är folkbokförda i kommunen – men där uppehållstillståndet har gått ut för flera år sedan – att tas bort ur befolkningsregistret. Utifrån senast kända bosättningsadress kan det förmodas att det i första hand handlar om tidigare utbytesstudenter som flyttat från Sverige utan att lämna in någon flyttanmälan. 

Andel utrikes födda i kommunens delområden 2009 och 2014

Hur stor andel som är utrikes födda varierar mycket mellan kommunens olika delområden. Höga andelar är det framför allt i Skäggetorp och Berga, samt i den studentdominerade stadsdelen Ryd – och som på grund av studenternas kraftiga påverkan redovisas bland övriga stadsdelar i diagrammet ovan. Det är också i de nämnda stadsdelarna som ökningen har varit störst mellan 2009 och 2014. Huvuddelen av de utrikes födda är bosatta i Linköpings tätort. Variationen är dock väldigt stor inom Linköpings tätort, och i yttre och ofta villadominerade stadsdelar som Hackefors, Hjulsbro och Ullstämma är endast fem till sju procent av befolkningen födda i ett annat land. Vid sidan om de nämnda stadsdelarna bor det förhållandevis höga andelar med utrikes födda i exempelvis Lambohov, Ekkällan, Ramshäll och Johannelund. I övriga tätorter och på landsbygden bor det ofta mindre än fem procent utrikes födda. Sjögestad sticker ut något med drygt 8 procent utrikes födda. I hela kommunen var 15 procent av befolkningen utrikes födda 2014.

Andel arbetslösa (öppet samt i program med stöd) 18–64 år i kommunens delområden 2009 och 2015

Det är framför allt i stadsdelarna Skäggetorp och Berga samt i tätorten Ulrika som en hög andel av befolkningen är arbetslös. När det gäller arbetslöshet är uppdelningen mellan stad och land inte lika tydlig som när det gäller utrikes födda. Ganska hög arbetslöshet finns det bland annat i stadsdelarna Johannelund och Ekkällan samt i tätorterna Gistad och Nykil. Låg arbetslöshet redovisas främst för Skeda udde, Bankekind och Jägarvallen. I de flesta delområdena har arbetslösheten sjunkit mellan 2009 och 2015. Det gäller dock inte i de stadsdelar och tätorter där arbetslösheten är högst för tillfället.

Segregationen när det gäller utrikes födda och personer med utländsk bakgrund ökade kraftigt i Linköpings kommun mellan 2005 och 2010. Därefter har segregationen för de utrikes födda stabiliserats på ungefär samma nivå för perioden 2010 till 2014. För dem med utländsk bakgrund har segregationen minskat något sedan 2010. Nivån är dock fortfarande betydligt högre än vad den var 2005. (Beräknat som ”Index of dissimilarity”.)

Det blir successivt allt mer segregerat i kommunen när det gäller förekomsten av arbetslöshet. Den långsiktiga trenden sedan 2005 är tydlig i att både arbetslösheten och långtidsarbetslösheten blir allt mer segregerad i kommunen. Förtidspension är på en mer stabil nivå, men även för det måttet kan det börja anas att en ökande segregation kan vara på gång.

En viktig förklaring till att segregation är så pass tydlig i Linköping är att delområdena i kommunen är förhållandevis homogena. Det vill säga att det är förhållandevis sällsynt att bostäder med småhus, bostadsrätter och hyresrätter samsas i samma område.

Segregationsindex (Index of dissimilarity) är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Kommunen delas upp i mindre geografiska områden och med hjälp av information om fördelningen av en befolkningskategori beräknas avvikelsen område för område i förhållande till kommunens genomsnitt. Dessa avvikelser summeras sedan till ett index som skalas från 0 till 100, där 0 betyder jämn fördelning över kommunen och 100 betyder total segregering i kommunen. Segregationsindex lämpar sig inte för att göra jämförelser mellan kommuner (eller stadsdelar), men däremot för att beskriva utvecklingen över tid i kommunen.