Budget 2016–2017/Förutsättningar för budgetarbetet/Underlag för beräkningarna i budgeten för 2016/Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting

Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting

Den 8 oktober presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret ”Budgetförutsättningar för åren 2015-2019”.

Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent.

De följande åren (dvs åren 2017–2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat då vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt.

Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar i våra beräkningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Jämfört med i dag beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre fram till 2019.